Välkommen!

Välkommen till min resa mot ett renare liv vad gäller prylar, mat och kemikalier.

Vad betyder då ett renare liv och varför? Som mamma försöker man ju alltid göra det yttersta för sina barn och i mitt fall är det faktiskt barnen som har lett mig mot insikter som skulle komma att förändra mitt liv. Första ungen för 18 år sedan är förvisso uppväxt på industriell burkmat och pulvergröt, där handlade det om okunskap då modern, det vill säga jag, var lika gammal som dottern är nu och varken hade kunskap eller insikt om alternativen. Micron gjorde sitt intåg i hemmen men min kloka lilla unge vägrade, så fort hon blev stor nog att säga till, att äta micrad mat. Nylagat skulle det vara, eller i nödfall uppvärmt på spis. Jag funderade väl inte så mycket på det då utan såg helst till att inte servera några rester. 

Unge nummer två, nio år senare, vägrade att äta burkmat, men älskade mango. Så det blev till att mosa och pressa familjens mat, dock utan salt. 

Medvetandet om miljö började inta mitt sinne, genom utbildning och vänner som var långt före mig i processen. Fast när jag blev upplyst om att jag borde välja ekologiska bananer på grund av kemikalierna så slog jag bak ut och sa att jag minsann inte hade råd och skulle välja vilka bananer som jag ville. Nyfiken i en strut som man är så läste man på och vid tredje ungens ankomst hade jag sedan länge slängt ut micron och läst "Den hemlige kocken" och "Äkta vara" av Mats-Eric Nilsson och matsaneringen var fullständig. Inte en burk köptes hem och pulvergröten hade blivit bannlyst sen jag fattat att det fanns palmolja i den. 

Min trea blev en riktig ekobebis som bara fick ekologisk mat och havregrynsgröt. Familjen fick nyttig och strikt tillsatsfri mat i flera månader, men i längden blir det lite jobbigt och familjen började gnälla och gillade inte min mat. Så ost, buljong och några andra nödvändigheter fick tillåtelse att hitta tillbaka. 

Sen dess har maten här hemma varit mer eller mindre tillsatsfri i omgångar.

Nu inför fjärde ungens ankomst har turen kommit till plast och kemikalier. Plast har jag försökt byta ut sedan ett par år tillbaka men kemikalier har jag praktiskt nog blundat för, tills nu. En kompis kommentar på IKEA när jag tittade på den käcka, billiga plastservisen öppnade Pandoras ask och dök ner i kemikaliedjungeln och med flitiga besök på biblioteket, nätet och bloggar så känner jag mig ganska uppdaterad. Nu gäller det bara att leva som man lär. Helst skulle jag vilja slänga ut allt och börja om från början i en utopisk giftfri värld men ett steg i taget är nog ett mer hållbart sätt. Saker, kemikalier och tillsatser. Ett liv består av oändligt många fler av dessa än vad jag kunde önska. Min resa mot ett liv där det viktiga är i centrum och det oviktiga har rensats ut, började egentligen för flera år sen. Omständigheter har gjort att jag råkat på böcker och information som bokstavligen talat har ändrat riktning på mitt liv. Jag har läst, tagit till mig, rensat ut, backat tillbaka och tagit nya tag igen. Vissa saker åkte ut på en gång, andra har så att säga legat och mognat i vänta på rätt tillfälle.

Min tanke är att bloggen ska ha formatet mer av en uppslagsbok, där inläggen uppdateras allt eftersom.

Välkommen!